Jag vet inte om jag är särskilt troende.
Men ändå, i vissa stunder börjar jag fundera om det inte finns något trots allt? Ibland har man känt sig riktigt vilsen i livet, inte haft en blekaste aning om hur man ska gå till väga och bett till (kristendomens, min anmärkning) gud att få hjälp att hitta en väg framåt. Och plötsligt inser man hur man ska göra. Till slut blir det också rätt bra, även om det ibland kan vara jobbigt för stunden.
Så jag vet faktiskt inte, men någonting finns det nog. Oklart vad det är, dock.
Åh, tack förresten alla ovanstående skribenter som idiotförklarar alla troende runt om i världen. Mycket moget.
