DEM landskap och HNJ

[korvtiger]

Ursprungligen postat av vovven47

Finns det nån som vet lite om utplacerandet av telegrafstolpar?
Har installerat dessa stolpar på HNJ banan men blivit osäker så:

1. Fanns det nån regel om vilken sida av banan de skulle placeras?

2. Grävde man ned kablarna sista biten intill större stationer?
Eller nedgrävning förekom ALDRIG?

3. Kunde man byta sida ute på linjen, dvs flytta över t.ex. stolparna till höger sida från vänster ?

4. Om man kom in på fel sida av banan I förhållande till stationen, lät man ansluta stationen via kablar över stationsområdet från inkommande telegrafstolpar?

Som synes ett lite virrigt för mig....... Nån som kan bringa lite klarhet.
/...

1. Spontant: Nej. Finns ingen anledning (vad jag kan komma på) som skulle göra att den ena sidan alltid är bättre än den andra.

2. Inte i äldre tid för telegrafledningar skulle jag säga. Gräva var jobbigt före grävmaskinernas tid, mycket enklare att dra det direkt i luften fram till stationshuset. Telefonledningar grävdes nog däremot ned när man började gå över till sådana, på kanske 30-40-talet. Tidigare på stambanor än på privat- och mindre statsbanor.

3. Ja, det kunde krävas om det fanns hinder i vägen på ena sidan som gjorde den andra sidan lämpligare att dra telegraflinjen på.

4. På mindre bangårdar förekom det säkert, men jag tror att man bytte sida före infartsväxeln på större stationer. Det blir lätt trassligt om trådar faller ned mitt i spåret på en stor bangård tänker jag. Är det många spår dessutom så blir ju nedhänget ganska betydande under sommaren.


Har saxat lite ur Banlära Band I. (Kungl. Järnvägsstyrelsen 1915):

"373. Utstakning av stolplinje. Då stolplinje står i närheten av järnvägsspår, får stolpe aldrig sättas närmare spåret än att allt vad till linjen hörer - även vid stark storm - kommer utanför banans profil för fria rummet. Enligt överenskommelsen mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Kungl. Telegrafstyrelsen bör sålunda stolplinje aldrig placeras närmare spårets mitt än 3 meter. Det absolut minsta tillåtna avståndet är 2.75 meter. Normalt böra å linjen stolparna placeras så långt från spåret som möjligt.
Vid uppsättandet av stolpar måste dessutom aktgivas därpå att de icke får skymma fasta signaler eller utsikten från station längs banan.
Vid korsning av spåret bör nedersta tråden hava en höjd av minst 7 meter över rälen. Korsar ledningen allmän väg, bör fria höjden vara minst 5 meter."

Kanske ger en liten bild av hur det bör se ut.

Ursprungligen postat av vovven47

Landeryd hade ljus signaler 1936:
.../...
MEN: HUR MED FÖRSIGNAL TILL DESSA? HITTAR INGEN?
NÅN SOM VET ?????

Man använde i vissa fall vanlig skivförsignaler. Men det finns elektriska/gasdrivna försignaler. Dessa ser ut som på Fig. 5. b i denna SäO från 1941: http://www.ekeving.se/t/sao41/sif.html
Tror inte det existerar någon sådan till Trainz tyvärr.

[vovven47]

Anton93sthlm :
Tack. Just nu gäller det att få signaler, vägskydd och växlar fungerande.
Sedan blir det att ta itu med landskapet......Blir väl till att bygga också, t.ex. stationer.

Korvtiger:
Tack för ditt uttömmande svar. Hjälper mig verkligen. Nu vet jag att trådar dragna över linjen måste vara minst 7 meter höga.
Jag får dock flytta telegrafledningarna vid bl.a. Kinnared till "rätt" sida (Innan infarten).
Vad gäller försignaler till ljussignalerna I Landeryd så har jag redan installerat skivsignaler. Behåller alltså dessa.

[Pursche]

Ibland fanns det väl bara en orienteringtavla där försignalen skulle sitta. Jag har ett minne av att infarten till Storfors om man åker söderut bara hade en sådan ca 700 - 1000m innan....

[korvtiger]

Ursprungligen postat av Pursche

Ibland fanns det väl bara en orienteringtavla där försignalen skulle sitta. Jag har ett minne av att infarten till Storfors om man åker söderut bara hade en sådan ca 700 - 1000m innan....

Enligt SJ SäO 1941 ska driftplatser förses med orienteringstavla ifall försignal saknas, eller även om trafikplatsen helt saknar huvudsignaler. Tavlan placeras på samma avstånd som en försignal hade stått ifrån huvudsignal (eller plattformskant/yttersta växel i fallet där huvudsignal saknas).

Enligt den bangårdsritning över Storfors som jag har tillgång till (http://www.bangardar.se/filer/ritnin...4_J1_-1082.jpg) verkar det finnas försignal från Kristinehamns-hållet, men inte från Mora-hållet, vilket stämmer överens med din beskrivning. Antagligen hade man god sikt och/eller låg hastighet i södergående riktning, varför en försignal inte behövdes.

[vovven47]

Har börjat leka lite med landskapsbyggande och I detta fall blir det ju skog, skog och SKOG.Startade upp med Kinnaredsbacken
där SJ testade SJ G6 och HNJ G12 (1940) för framtagning av ny lokmodell.
"Kampen" vanns klart av HNJ loket som därigenom blev basen till det nya SJ loket: E10.
På bilden nedan så kämpar HNJ HC 17 med släpet HNJ 111 uppför Kinnaredsbacken med landskapsgränsskylten
Halland:Småland skymtande framför nosen på HC:n.



Banvaktsstugor fanns det ju utefter banan och här har vi ett exempel utefter linjen Kinnared-Ätran med en
banvaktsstuga från Inlandsbanan. HNJ:s var ofta en "ask" om 52 kvm. Skall byggas så småningom.
Lägg märke till dressinen som är lutad mot en telegrafstolpe. Tack för den, Lan!
Sen vill man ju gärna skapa en banvaktarfru som kommer nedrultande längs stigen från huset strax innan tåget ankommer.
Blir väl att lära upp sig.....



Klipp från HNJ filmen (1945) med en grindvakterska:



Embryot till pampiga Landeryds station. Fattas detaljer här och där:



Järnvägshusen till vardera 4 familjer/hus I Landeryd ligger mig naturligtvis varmt om hjärtat.
Sammanlagt byggdes 9 stycken hus och endast gifta fick bo där!
Från ett av dem skall naturligtvis ljuda baby skrik då och då
Som synes byggdes de i omedelbar närhet till lokstallet:

[Vänersborgs_Stinsen]

Ursprungligen postat av vovven47

Har börjat leka lite med landskapsbyggande och I detta fall blir det ju skog, skog och SKOG.Startade upp med Kinnaredsbacken
där SJ testade SJ G6 och HNJ G12 (1940) för framtagning av ny lokmodell.
"Kampen" vanns klart av HNJ loket som därigenom blev basen till det nya SJ loket: E10.
På bilden nedan så kämpar HNJ HC 17 med släpet HNJ 111 uppför Kinnaredsbacken med landskapsgränsskylten
Halland:Småland skymtande framför nosen på HC:n.



Banvaktsstugor fanns det ju utefter banan och här har vi ett exempel utefter linjen Kinnared-Ätran med en
banvaktsstuga från Inlandsbanan. HNJ:s var ofta en "ask" om 52 kvm. Skall byggas så småningom.
Lägg märke till dressinen som är lutad mot en telegrafstolpe. Tack för den, Lan!
Sen vill man ju gärna skapa en banvaktarfru som kommer nedrultande längs stigen från huset strax innan tåget ankommer.
Blir väl att lära upp sig.....



Klipp från HNJ filmen (1945) med en grindvakterska:



Embryot till pampiga Landeryds station. Fattas detaljer här och där:



Järnvägshusen till vardera 4 familjer/hus I Landeryd ligger mig naturligtvis varmt om hjärtat.
Sammanlagt byggdes 9 stycken hus och endast gifta fick bo där!
Från ett av dem skall naturligtvis ljuda baby skrik då och då
Som synes byggdes de i omedelbar närhet till lokstallet:

SNYGGT!!!!!!!!!!

[Nils Blid]

Kanon Vovven - men flytta på banvakten Nisse Larssons dressin. Den stod alltid, jämte bröderna, vid järnvägsspåret med hjulen parallellt med spåren. Lättast ett flytta över så. Dressinen ifråga räddades ur en grusgrop till Åmåls järnvägsmuseum. Varje banvaktsstuga var utrustad med dressin. Vid spårarbeten uppstod parkeringsproblem. Har sett fem dressiner samtidigt.

Nisse