Nya DJ-DVVJ mod

[Nils Blid]

När jag stegade in i Trainz-världen skedd det med en dröm i sällskap – nämligen att försöka återskapa Håverud i Dalsland. Sedan dess har åtta år gått. För sex år sedan presenterade jag Håverud, som då fick smickrande uppmärksamhet. Självfallet går det inte att fullt ut avbilda verklighetens Håverud. Funktionen var och är viktig, men då nådde jag inte fullt ut.

Nu är jag där.

Några fakta först. Håverud är en betydande anläggning som drar 100.000 besökare årligen. I en smal klyfta tar sig Håfreströmforsen fram och som korsas av tre broar; vattenbro (akvedukt), järnväg (DVVJ) och landsväg. Byggnationen har försvårats genom lösa bergarter, den häftiga forsen och de branta stupen.

Här anlades 1830 ett järnverk, som 50 år senare omvandlades till pappersbruk och i dag utlokaliserat. 1864 påbörjades byggnationen av akvedukten/vattenbron. Den tillverkades av Bergsunds Mek. Verkstad och hölls ihop av 33.000 nitar, samtliga intakta. 1905 byggdes damm och kraftverk 1915 påbörjades bygget av DVVJ (Mellerud-Årjäng). 1927 påbörjades trafiken i full omfattning.

Håverud har fyra slussar men till följd av storleken får bara två plats, men lyfthöjden är på centimetern rätt; 10,5 meter. Slussarna (LAn) och akvedukten (Bjornl) fått en rejäl genomgång till ångfartyget Tors glädje.

Det synliga är järnvägsbron som kompletterats med en rörlig lyftbro. Att koppla ihop lyftbron med Lans Järlebron (påtagligt likt originalet) var en knepig historia. Spåret har också lagts om efter verkligheten. Station Håverud har raderats och i stället har en hållplats skapats

Forsen har kopplats på i full omfattning – i bild inte märklig, men i Trainz-banan (2010) rätt häftig. Därmed fungerar Håverud som i verkligheten. Jag har därför haft tankar på ett lyfta över Håverud till TANE, men än så länge inte möjligt eftersom TANE inte accepterar forsarna.

Att antal bilder av anläggningarna sätter stopp för dagens inlägg. En översiktsbild inleder.

Nisse

[Nils Blid]

70 meter norr om Håverud ligger ett f d kvartsbrott med spår in – en linjeplats m a o. Växeln omgärdas av olika säkerhetssystem, såsom ljussignaler med skylten ”Kontrollbekräfta växel”, växellås och spårspärr/skyddsväxel.

Spåret till en linjeplats kan leda till industrispår, verkstäder, grustag och mycket annat. Linjeplatsen bör ha en egen betäckning. Kvartsbrottet ligger vid Råsjön och har beteckningen Rån. Betäckningen framgår av linjeböckerna – i annat fall får man väl hitta på ett bra namn. Ljussignalerna kan vara tvåsken med tilläggsskylten Kontrollbekräftar växel och placeras enligt linjeböckerna. Har man inte linjeböcker använder man sig av närmaste liggande utfartsblocksignaler på ömse sidor om växeln. Dessa kan förses med skyltarna Kontrollbekräfta växel och stn-benämning.

Hur hanteras då en linjeplats? Jgloket beskriver:

”På en linjeplats ska det finnas en växelomläggare med gult lås, klotet ska inte vara helgult, där klotets gula sida (normalläge) ska vara det som är det låsta läget. Tågen som kommer ska alltså bara kunna följa linjen/huvudspåret men man stannar alltså framför växeln. Ringer till tågklareraren och ber honom att frilägga låset. Då kan man lägga om växeln och växel 2 eller spårspärr och köra in tåget på linjeplatsens sidospår. Den lägger man tillbaka växlarna/spårspärren och ringer tkl igen och talar om att man är skyddad bakom växeln. Då han kan se att han har ”kontroll” på växeln (dvs låset låser) kan han släppa på nya tåg på linjen. Sen är det samma visa när man ska ta sig ut från en linjeplats.
Allt sker muntligt med en tkl för att få komma in och ut från linjeplatsens sidospår.”

Kvarts, som är vit till färgen, är f ö en av jordens vanligaste bergarter med ett stort användningsområde; masugnar (Råsjöns kvarts gick till Vargöns bruk), porslinsbränning, smycken, kvartsur och som viktig beståndsdel i datorer och mobiltelefoner – och mycket annat.

Nisse