Massvis med järnvägsdata - lastkajen.trafikverket.se

[zaphr89]

Ursprungligen postat av Hgv

Jag tror du blandar ihop färgkodningen av olika lutningar med den faktiska lutningen som du kan få fram om du gör som jag skrev i förra inlägget. Då måste du alltså först välja pekaren med "i" och sedan klicka på ett spåravsnitt. Då visas en ruta med faktiskt lutning och sträckans längd.

Som ganska erfaren ruttbyggare skulle jag dock råda dig till att inte hänga upp dig för mycket på detaljer om exakt vilken lutning / längd på lutningssträckan som det ska vara, för det kommer inte gå att få till det perfekt i simulatorn av olika skäl: Det måste passa någorlunda med terrängen; bygger du en station eller bangård med mycket växlar är det ett rent h*vete att få allt att passa om det är för komplicerat med olika lutningar; större lutningsförändringar skulle behöva matchas med rätt vertikalkurva, men det finns inget verktyg i TS för att göra en vertikalkurva (det närmaste man kommer är "smooth gradient"). Så använd gärna Trafikverkets data som referens, men var beredd på att du kommer behöva "skarva" en del här och där för att det ska gå ihop.



Det borde gå genom att göra "markers" av datan:
https://sites.google.com/a/railsimde...es-marker-file
https://sites.google.com/a/railsimde...me-marker-file

Men ärligt talat är det nog enklast att bara använda NJDBwebb eller, om man vill ha mer kontroll på hur informationen visas, importera aktuella dataslag till Google Earth.

Tack! Hade helt missat att du beskrev exakt vad jag sökte. Grymt att få exakt lutningsdata, och även fast du avråder mig från det så kommer jag att försöka följa lutningen noggrant

Dock är jag lite besviken på hur dålig terrängen är i Dalarna. 7 meter fel på Säter station är ändå värre än vad jag förväntade mig. Inte bara stationsområdet utan hela staden verkar ligga på en platå.

[Hgv]

Det är väl tur då att man inte har höjdmätare ombord på tågen.

Jag har märkt att man ofta får kompromissa med höjderna för att det ska passa okej med terrängen längs hela sträckan. Det kan vara bra att lägga spåret rätt först utan att titta så noga på höjderna, och sedan justera lutningen så att det ser acceptabelt ut.

[zaphr89]

Ursprungligen postat av Hgv

Det är väl tur då att man inte har höjdmätare ombord på tågen.

Jag har märkt att man ofta får kompromissa med höjderna för att det ska passa okej med terrängen längs hela sträckan. Det kan vara bra att lägga spåret rätt först utan att titta så noga på höjderna, och sedan justera lutningen så att det ser acceptabelt ut.

Ja, det kanske blir vad jag får göra i slutändan. Dock verkar SRTM-datan vara mer noggrann utanför städer eftersom laser-signalen har mindre felkällor där, så det kanske går att manuellt justera elevationen inne i städer och sedan förlita sig på SRTM-datan utanför och samtidigt få relativt korrekta lutningar.

Du nämnde "smooth-gradient"-verktyget innan. Jag har haft en del problem med detta verktyg. Det verkar som att ibland så ändras lutningen "upp och ner" i stället för att mjukt och konvext öka. Jag snackade med lite folk på det tyska forumet rail-sim och blev rekommenderad att inte använda verktyget på "weld points" (röd triangel). Vad är din erfarenhet av detta?

[Hgv]

Ursprungligen postat av zaphr89

Ja, det kanske blir vad jag får göra i slutändan. Dock verkar SRTM-datan vara mer noggrann utanför städer eftersom laser-signalen har mindre felkällor där, så det kanske går att manuellt justera elevationen inne i städer och sedan förlita sig på SRTM-datan utanför och samtidigt få relativt korrekta lutningar.

Så kan det nog vara. Jag vet inte hur mycket påverkan skog har på datan heller. Det är ju inte praktiskt möjligt att "skala bort" 10-30 m från terrängen över stora skogsområden.

Smooth gradient-verktyget tycker jag funkar ganska bra. Att lutningen går "upp och ner" har jag inte märkt, utom möjligen om man råkar använda verktyget över flera lutningsändringar, om man nu har det på en kort sträcka.

Jag såg att du nämnde i Postvagnen något om sektioner i NJDBwebb där det "saknas info" om lutningen. Om du väljer att visa vertikalkurvor så kommer du nog se att det är sektioner med vertikalkurvor mellan olika delar med "fast" lutning. Jag brukar använda smooth gradient på det sättet att jag markerar en sträcka som är ungefär lika lång som vertikalkurvan och använder smooth gradient över den sträckan. Det funkar helt OK, man får bara komma ihåg att undvika lutningsändringar över växlar så det kanske inte går att få det exakt som IRL.

Såg förresten också att du frågade en del om kurvradier. Det går att få fram exakta kurvradier i NJDBwebb (dataslag "cirkulärkurva"). För växlar så står växelvinkeln (t.ex. 1:15 = 760 m radie) i NJDBwebb. I datan från Lastkajen står även radien och STH för varje växel.

[zaphr89]

Ursprungligen postat av Hgv

Så kan det nog vara. Jag vet inte hur mycket påverkan skog har på datan heller. Det är ju inte praktiskt möjligt att "skala bort" 10-30 m från terrängen över stora skogsområden.

Smooth gradient-verktyget tycker jag funkar ganska bra. Att lutningen går "upp och ner" har jag inte märkt, utom möjligen om man råkar använda verktyget över flera lutningsändringar, om man nu har det på en kort sträcka.

Jag såg att du nämnde i Postvagnen något om sektioner i NJDBwebb där det "saknas info" om lutningen. Om du väljer att visa vertikalkurvor så kommer du nog se att det är sektioner med vertikalkurvor mellan olika delar med "fast" lutning. Jag brukar använda smooth gradient på det sättet att jag markerar en sträcka som är ungefär lika lång som vertikalkurvan och använder smooth gradient över den sträckan. Det funkar helt OK, man får bara komma ihåg att undvika lutningsändringar över växlar så det kanske inte går att få det exakt som IRL.

Såg förresten också att du frågade en del om kurvradier. Det går att få fram exakta kurvradier i NJDBwebb (dataslag "cirkulärkurva"). För växlar så står växelvinkeln (t.ex. 1:15 = 760 m radie) i NJDBwebb. I datan från Lastkajen står även radien och STH för varje växel.

Tack så mycket, väldigt användbar information!

Om vi bortser från problem med att matcha lutning med terräng, verkar detta rimligt?

På NJDBwebb så finns en sektion med lutningen 1.5 promille och sedan en grå sektion (saknas data) och sedan en sektion med lutningen 8.5 promille.

Bör man då lägga ett spår med lutningen 1.5 promille som är lika långt som motsvarande sektion i NJDBwebb *plus* gråa sektionen (också från början med lutningen 1.5 promille) och sedan en sektion efter med lutningen 8.5 promille och slutningen markerar man den sträcka som motsvarar den gråa sektionen i NJDBwebb och kör smooth gradient på den. Var det så du menade?

Angående olika track rules (nu snackar jag om min andra tråd, det var lite dumt att jag ställde frågor här också) så fick jag svar från Rail-sim-forumet att dom oftast gör olika track rules för olika hastigheter så att man kan få olika doseringar på tex 1000m kurvradie där STH är 100 km/h jämfört med samma kurvradie för 160 km/h. Om man endast har en track rule så kommer doseringen att vara samma i båda exemplena.

Det ökar ju arbetet om man gör på detta sätt eftersom man måste välja olika track rules hela tiden (problem undgås genom att ha en röd triangel mellan två track rules, weld spot tror jag det kallas) men samtidigt så kan det ju bli fult om du har en kurva som kräver hög rälsförhöjning för 160 km/h (som vi säger är den enda trackrule man använder) om STH är 80 km/h, kanske?

[germundal]

Märkt att SE wire trackrule har rätt svag lutning, specielt när man kör X2 med överskridande 30. Så att dela upp trackrules till olika STH låter bra. Är gärna med och hjälper till vid behov.

[Hgv]

Ursprungligen postat av zaphr89

Bör man då lägga ett spår med lutningen 1.5 promille som är lika långt som motsvarande sektion i NJDBwebb *plus* gråa sektionen (också från början med lutningen 1.5 promille) och sedan en sektion efter med lutningen 8.5 promille och slutningen markerar man den sträcka som motsvarar den gråa sektionen i NJDBwebb och kör smooth gradient på den. Var det så du menade?

Ungefär så ja. Den "gråa sektionen" innebär ju inte att där saknas data utan där är övergången mellan de två lutningarna, dvs vertikalkurvan.

När det gäller doseringen så tror jag att värdet i våra svenska track rules är baserat på defaultvärdet när dosering blev tillgängligt i simulatorn. Dokumentationen är ju ganska bristfällig så det fanns nog ingen större förståelse för hur man kunde experimentera med olika värden för att få till olika rälsförhöjning. Resultatet är som germundal sa att doseringen blir ganska svag, vilket stämmer OK i låga farter men mindre bra i höga.

Att blanda track rules för att få den perfekta doseringen baserat på STH kan säkert fungera på en sträcka som inte är så komplicerad och där man har stenkoll på vilken STH och spårtyp man vill ha så man slipper försöka ändra efter att spåret är lagt. Jag vågar knappt tänka på hur det skulle vara att bygga t.ex. spårområdet runt Tomteboda med olika track rules, men det är möjligt att även det skulle fungera om man är väldigt disciplinerad i sitt byggande (tänk tysk disciplin ).

En annan aspekt är att med större rälsförhöjning blir övergångskurvorna (easements) längre, och TS kan inte hantera rälsförhöjning om det finns några växlar inblandade (eller rättare sagt det går, men då blir det ett hack från plant spår till doserat och det blir inte bra alls!), så om man gör track rules med mer realistisk rälsförhöjning så finns risken att det ändå inte går att använda om det blir så att övergångskurvorna hamnar där man måste ansluta växlar. Kolla t.ex. på Forserum och Tenhult på Jönköpingsbanan. På båda stationerna går spåret i en lång kurva vars övergångskurva ligger precis vid växeln. Det här går inte att fixa exakt i TS utan man måste kompromissa. Antingen justera kurvan så att övergångskurvan övergår i rakspår innan växeln, eller ha en bit kurva utan easements kring växeln, följt av kortast möjliga raksträcka, följt av övergångskurva och cirkulärkurva, eller bygga hela kurvan utan rälsförhöjning.

[zaphr89]

Ursprungligen postat av Hgv

Ungefär så ja. Den "gråa sektionen" innebär ju inte att där saknas data utan där är övergången mellan de två lutningarna, dvs vertikalkurvan.

När det gäller doseringen så tror jag att värdet i våra svenska track rules är baserat på defaultvärdet när dosering blev tillgängligt i simulatorn. Dokumentationen är ju ganska bristfällig så det fanns nog ingen större förståelse för hur man kunde experimentera med olika värden för att få till olika rälsförhöjning. Resultatet är som germundal sa att doseringen blir ganska svag, vilket stämmer OK i låga farter men mindre bra i höga.

Att blanda track rules för att få den perfekta doseringen baserat på STH kan säkert fungera på en sträcka som inte är så komplicerad och där man har stenkoll på vilken STH och spårtyp man vill ha så man slipper försöka ändra efter att spåret är lagt. Jag vågar knappt tänka på hur det skulle vara att bygga t.ex. spårområdet runt Tomteboda med olika track rules, men det är möjligt att även det skulle fungera om man är väldigt disciplinerad i sitt byggande (tänk tysk disciplin ).

En annan aspekt är att med större rälsförhöjning blir övergångskurvorna (easements) längre, och TS kan inte hantera rälsförhöjning om det finns några växlar inblandade (eller rättare sagt det går, men då blir det ett hack från plant spår till doserat och det blir inte bra alls!), så om man gör track rules med mer realistisk rälsförhöjning så finns risken att det ändå inte går att använda om det blir så att övergångskurvorna hamnar där man måste ansluta växlar. Kolla t.ex. på Forserum och Tenhult på Jönköpingsbanan. På båda stationerna går spåret i en lång kurva vars övergångskurva ligger precis vid växeln. Det här går inte att fixa exakt i TS utan man måste kompromissa. Antingen justera kurvan så att övergångskurvan övergår i rakspår innan växeln, eller ha en bit kurva utan easements kring växeln, följt av kortast möjliga raksträcka, följt av övergångskurva och cirkulärkurva, eller bygga hela kurvan utan rälsförhöjning.

Jag kanske skulle ha skrivit "odefinierad" i stället för "saknas data".

Jag har inte fått svar på mina uppföljningsfrågor till tyskarna men jag funderade lite på hur man skulle kunna kompromissa med endast en track rule för mindre pysseljobb.

Tyvärr så hur jag än försöker tänka så blir det fel. Tex om man skapar en track rule för STH 160 där minsta kurvradie motsvarar något som är realistiskt för STH 160 så kan man inte bygga kurvor med mindre radie (om jag har förstått det rätt) vilket uppenbarligen är ohållbart. Om man istället skapar en track rule som klarar lägre STH så får man bara realistisk dosering vid väldigt skarpa kurvor men istället för lite dosering på kurvor för STH 160 vilket då ger för kraftig sidacceleration och man blir kastad sidleds om man till exempel bygger en kurva som kräver 160mm rälsförhöjning för STH 160, eftersom denna radie är mycket större än minstaradien.

Den bästa kompromissen är kanske att skapa typ 3 track rules, en för typ 40 km/h, en för 80 km/h och en för 160 km/h. Då kan man bygga realistiska bangårdar/branch lines och även väldigt kurviga banor där STH är kring 80-100 (för A-tåg) och även snabba linjer. Men då kan man lika gärna bygga fler track rules (typ 40,60,80,100,120,140,160,200) och låta banbyggaren välja hur mycket kompromiss denne vill ha.

Vet du förresten vad "Curve to angle percent" betyder?